fredag 20 augusti 2010

KINA, intryck 1, samverkan.

Sammanfattningsvis är det nog tre saker som gjort det största intrycket under sommarens 3½ veckor långa vistelse i Kina: 
  1. Samverkan. Den smidiga rytmen i trafik och bland människor - trots igenkorkade gator och oändlighetslånga köer.
  2. Folkliv. Det vänliga och kreativa folklivet på allmänna platser på kvällstid.
  3. Byggnader. Äldre byggnaders fantastiska dekorationer.
1.  Samverkan. Så mycket folk och ändå sådant flyt! Både människor och trafik vävs samman till en tät samarbetade massa. Trångt, men ingen trängselkänsla - men finns det en lucka så fylls den omedelbart.  Och om ingen lucka finns där man behöver komma fram - så gör man en! Lugnt uppförande. Man parerar skickligt med varandras hastighet. Ingen tycks bli uppretad över någon annans  beteende. Ingen tutar av irritation eller rastlöshet. Om man tutar är det  för att påkalla någons uppmärksamhet: -Se upp, vi kan krocka om du inte ser mig. -Jag vill tränga mig. -Jag tänker avvika från den riktning eller fart som jag ser ut att ha. Marginalerna är minimala, men väl beräknade. Det går bra att svischa förbi i hög fart med bara någon decimeters marginal. Vare sig det gäller mellan cyklar, mopeder, bilar eller gångtrafikanter...  Men man kan också artigt släppa fram någon om det ser ut att vara bäst för rytmen. Men om någon lämnar en tom lucka framför sig eller är för långsam får den skylla sig själv... den fylls fort av den som hinner först.

Nedan några gatubilder

 





Ovanstående tre bilder från Beijing. "Stora gatan" ute vid vår "hemmagata".
Här hade man koll på läget efter några dagar. Med taxi, metro, korsa vägen och allt. Lugnt.

Bred trottoar vid "Stora gatan". Under de två veckor vi var där blev trottoaren nästan ny och färdiglagd med fina, stora, släta stenar. Allt med handarbete. Betongen under all gatstenen blandades för hand direkt på marken med hjälp av spadar.  Vilken ansiktlyftning det blev när det var klart. Ett helt annat Kina.


En liten gata i området Dongsi. Parallellgata till vår lilla "hemmagata" bland hutongerna . Tvärgata till "Stora gatan".

Xian. Utsikt från Klocktornet, tror jag.

Gatubild från lite enklare kvarter i Xian. Jag tror hon säljer dumplings från sin "cykelaffär".

Shanghai. Bilar, bussar, cyklar och gående saxar smidigt i en strid ström.

Shanghai. 

I Shanghai en smidig lösning med gångbro över en jättestor vägkorsning vid Folkets Park. Den förgrenade sig åt flera olika håll. Det gäller att veta var man ska hän när man inte vet var man ska hän...

Härliga linjer och vacker storstadsarkitektur, tycker jag. 
Det var ganska pampigt att gå där uppe på gångbron. 
Många vägar var fyrfiliga i storstäderna i Kina. Här var det mycket mer, minst 8 filer kan jag räkna till.

Det gäller att kunna kinesiska tecken när man ska välja fil...

... eller läsa av vägskyltar.

Jag önskar jag hade en bättre bild. Det ser inte så dramatiskt ut. Men det här var premiärdoppet. Elddopet. Xian. Vägen precis utanför vårt lyxiga hotell. Dit vi anlände först på resan. Man kunde inte komma någonstans om man inte korsade dessa två vägar. Hade jag varit ensam hade jag tagit en taxi över gatan... och jag menar allvar. Ena vägen i denna fyrvägskorsning är enkelriktad, fyrfilig, de kör ca 70 km/h känns det som. Absolut ingen bromsar, möjligen släpper man gasen... Övergångsställe, men inga trafikljus. Som gångtrafikant måste man ge sig ut trots att det aldrig är någon lucka. Det ser ut så på bilden, men eftersom de kör så fort är det ju nya bilar sekunden efter ögonblicket bilden är tagen... Och där stod man mitt i gatan med  bussar, mopeder, cyklar och bilar rusade förbi med bara några decimeters marginal både framför och bakom en. Jag kände hjärtat slå fortare varje gång vi hade kommit över. Sant det också. Bäst var att haka på någon kines, tätt intill, hela tiden hålla koll och följa dennes rytm över gatan... Hu, det här gjorde intryck. Jag är imponerad. Och den där rytmen (men inte lika dramatisk) upplevde jag överallt på hela resan. Även i tunnelbanan på gågator, i köer m.m.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar