- Samverkan. Den smidiga rytmen i trafik och bland människor - trots igenkorkade gator och oändlighetslånga köer.
- Folkliv. Det vänliga och kreativa folklivet på allmänna platser på kvällstid.
- Byggnader. Äldre byggnaders fantastiska dekorationer.
Nedan några gatubilder
Ovanstående tre bilder från Beijing. "Stora gatan" ute vid vår "hemmagata".
Här hade man koll på läget efter några dagar. Med taxi, metro, korsa vägen och allt. Lugnt.
En liten gata i området Dongsi. Parallellgata till vår lilla "hemmagata" bland hutongerna . Tvärgata till "Stora gatan".
Xian. Utsikt från Klocktornet, tror jag.
Gatubild från lite enklare kvarter i Xian. Jag tror hon säljer dumplings från sin "cykelaffär".
Shanghai. Bilar, bussar, cyklar och gående saxar smidigt i en strid ström.
Shanghai.
I Shanghai en smidig lösning med gångbro över en jättestor vägkorsning vid Folkets Park. Den förgrenade sig åt flera olika håll. Det gäller att veta var man ska hän när man inte vet var man ska hän...
Härliga linjer och vacker storstadsarkitektur, tycker jag.
Det var ganska pampigt att gå där uppe på gångbron.
Många vägar var fyrfiliga i storstäderna i Kina. Här var det mycket mer, minst 8 filer kan jag räkna till.
Det gäller att kunna kinesiska tecken när man ska välja fil...
... eller läsa av vägskyltar.
Jag önskar jag hade en bättre bild. Det ser inte så dramatiskt ut. Men det här var premiärdoppet. Elddopet. Xian. Vägen precis utanför vårt lyxiga hotell. Dit vi anlände först på resan. Man kunde inte komma någonstans om man inte korsade dessa två vägar. Hade jag varit ensam hade jag tagit en taxi över gatan... och jag menar allvar. Ena vägen i denna fyrvägskorsning är enkelriktad, fyrfilig, de kör ca 70 km/h känns det som. Absolut ingen bromsar, möjligen släpper man gasen... Övergångsställe, men inga trafikljus. Som gångtrafikant måste man ge sig ut trots att det aldrig är någon lucka. Det ser ut så på bilden, men eftersom de kör så fort är det ju nya bilar sekunden efter ögonblicket bilden är tagen... Och där stod man mitt i gatan med bussar, mopeder, cyklar och bilar rusade förbi med bara några decimeters marginal både framför och bakom en. Jag kände hjärtat slå fortare varje gång vi hade kommit över. Sant det också. Bäst var att haka på någon kines, tätt intill, hela tiden hålla koll och följa dennes rytm över gatan... Hu, det här gjorde intryck. Jag är imponerad. Och den där rytmen (men inte lika dramatisk) upplevde jag överallt på hela resan. Även i tunnelbanan på gågator, i köer m.m.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar